Fördubbla din produktion – eller förunderligheter i stallet

I veckan ringde en djurägare, Jan-Anders Gustavsson i Gödastorp och berättade att en sugga som grisat tre veckor tidigare nedkommit med ytterligare en kull grisar under natten. Första kullen var född den 10. september och bestod av 15 stycken smågrisar, alla levande födda. Andra kullen är född den 2. oktober och bestod av 16 levande normalstora spädgrisar. Suggan var betäckt två gånger med tre veckors mellanrum då hon synbarligen löpte om.

Vid mitt besök så var båda kullarna fortfarande kvar hos suggan. De nyfödda spädgrisarna låg i en hög under lampan och sov. Runt omkring låg de äldre grisarna. Suggan betedde sig normalt mot alla grisarna, dvs inga aggressioner visades när de små gick för att prata med henne. Jan-Anders berättade att efterbörden kommit normalt och att de nyfödda fått dia. Han skulle senare flytta de nyfödda till andra nygrisade suggor.

I litteraturen finns det att läsa om så kallad superfetation. Superfetation är det tillstånd då ett redan dräktigt djur har ägglossning och blir dräktig med ett andra foster eller en andra kull. Det är inte ovanligt att en ko blir betäckt/seminerad när hon redan är dräktig, men det finns inga bevis för att de har ägglossning när de bär ett levande foster. Ägglossning har visats kunna inträffa hos dräktiga ston och hos dessa skulle superfetation vara teoretiskt möjligt. Superfetation misstänks då foster med mycket stor storleksvariation föds eller då två foster eller två kullar föds med stor tidsmellanrum. Fall identiska med suggan hos Jan-Anders har rapporterats tidigare där två kullar har fötts efter två betäckningar där dräktighetslängden i förhållande till de två betäckningarna är normala.

Vandeplassche och medarbetare (1968) undersökte 12 fall med dubbel förlossning hos sugga. Alla suggorna var betäckta en gång. Hos två av suggorna undersöktes livmoder och äggstockar via titthålskirurgi efter den andra förlossningen. De kom fram till att dubbel förlossning kunde ske efter en betäckning, vid vilken ett omåttligt stort antal ägg befruktades och senare distribuerades i båda livmoderhornen. Istället för den mer normala minskningen i kullstorlek genom embryonal död, så gick vissa embryon in i en vilopaus. Längden på vilopausen varierade mellan 4 – 98 dagar, vartefter de reaktiverades och implanterades. Dessa embryon implanterades i den inre delen av båda livmoder- hornen. Embryon som implanterades i den yttre delen av livmoderhornen genomgick en normal dräktighet och förlossning. En andra förlossning skedde när spädgrisarna från den försenade implantationen nådde mognad. Vandeplassche och medarbetare tror att dubbel förlossning även efter betäckning under fler än en betäckningsperiod beror på «embryonal vilopaus».

[Kilde: Veterinary Reproduction and Obstetrics, Seventh Edition]